Brädspel som speglar verkliga samhällsproblem
Brädspel är ofta förknippade med eskapism – vi flyr in i världar med riddare, rymdskepp eller sagodjur. Men allt fler designers väljer istället att använda brädspel för att skildra verkliga samhällsproblem. Klimatförändringar, arbetsvillkor, kolonialism och ekonomiska kriser blir spelbara teman, ofta med både eftertanke och obekvämlighet.
Frågan är: varför väljer man att spela spel om problem vi redan ser runt oss – och vilka titlar lyckas bäst med att förvandla tunga ämnen till engagerande spelupplevelser?
1. Klimat och miljö 🌍
Miljötemat har blivit allt vanligare i takt med att klimatkrisen hamnat högre på agendan.
CO₂: Second Chance (Vital Lacerda) – spelarna måste samarbeta för att bygga förnybar energi och minska utsläpp, samtidigt som företag vill tjäna pengar.
Daybreak (designer bakom Pandemic) – ett samarbets-euro där mänskligheten måste hejda klimatkrisen, annars förlorar alla.
Pax Porfiriana och Pax Transhumanity – utforskar resursutnyttjande och framtida miljökonsekvenser i ett större historiskt perspektiv.
Dessa spel visar att miljöfrågan inte bara är en abstrakt debatt – utan något som kan upplevas genom resurspussel och hårda kompromisser.
2. Arbete och exploatering 🏭
En annan kategori tar upp arbetsvillkor och exploatering.
The Cost – spel om asbestindustrin, där företag balanserar vinst mot arbetarnas liv och hälsa.
Kanban EV – effektivisering av bilfabriker, där pressen på arbetskraften är lika viktig som tekniken.
Food Chain Magnate – en satir över snabbmatsindustrin och hur företag pressar både anställda och konsumenter.
Här blir spelet en spegel för hur vi själva förhåller oss till konsumtion, effektivitet och vinstmaximering.
3. Kolonialism och maktstrukturer ⚔️
Brädspel har länge skildrat kolonisation på ett ganska okritiskt sätt (Catan, Puerto Rico). Men de senaste åren har designers vänt på perspektivet.
Spirit Island – istället för att spela kolonialister styr du naturandar som försvarar ön mot inkräktare.
Pax Pamir (2nd Edition) – skildrar maktbalansen i 1800-talets Afghanistan, där spelarna representerar lokala ledare i ett politiskt spel mellan imperier.
John Company – en satir över brittiska Ostindiska Kompaniet och dess exploatering.
Dessa spel visar hur brädspel kan bli en plats för kritisk reflektion över historien – inte bara en glorifiering av den.
4. Ekonomi och klasskillnader 💰
Ekonomiska system och klasskillnader är perfekta för brädspelsformatet, eftersom de bygger på resurser, makt och asymmetri.
Brass: Birmingham – industrialiseringens hårda villkor och kampen om att bygga nätverk i ett klasspräglat samhälle.
Monopoly – från början en satir över kapitalism och marknadsekonomi, även om det tappades bort i kommersiella versionen.
We’re Doomed! – en satir över eliters maktspel när världen går under.
Ekonomiska teman fungerar bra eftersom de knyter ihop strategi med sociala kommentarer.
5. Psykisk ohälsa och sociala frågor 🧠
Även mer personliga och känsliga ämnen börjar ta plats i brädspel.
Holding On: The Troubled Life of Billy Kerr – spelarna vårdar en döende man och får gradvis reda på hans livshistoria.
Therapy: The Game – blandar underhållning med samtal om livsfrågor och psykologi.
Quandary – spel som används i skolor för att diskutera etiska dilemman.
Detta visar hur brädspel kan vara mer än underhållning – de kan också skapa viktiga samtal.
Varför spelar vi spel om problem vi redan lever med?
För att förstå komplexitet. Brädspel gör det möjligt att se samband mellan resurser, makt och konsekvenser.
För att diskutera. Ett spel kan öppna dörrar till samtal som annars är svåra.
För att känna. Att uppleva kris genom spel kan ge empati och insikt, även om det är på en abstrakt nivå.
Summering
Brädspel som speglar samhällsproblem kan vara obekväma – men också otroligt givande. De tar det vardagliga, det historiska eller det politiska och gör det spelbart. Oavsett om det handlar om klimatkampen i CO₂, kolonialkritiken i Spirit Island eller industrisatiren i Food Chain Magnate visar de att brädspel inte bara är eskapism.
👉 De kan också vara speglar av vår värld – och kanske till och med ge oss nya sätt att tänka kring den.